Den tyske ingenjören Nicolaus August Otto ansökte år 1876 om patent på 4-taktsmotorn vilket beviljades i augusti 1877. Karakteristiskt för denna motor var tvärsliden och antändningen av bränsleluftblandningen med en öppen gaslåga, s.k. flamtändning. Den var också den första motorn som komprimerade bränsle/luftblandningen före antändning.

Bilden visar slidens läge mitt i insugningsslaget. Luft sugs, från omgivningen, in vid k och blandas med gas från öppningen d och når cylindern via porten l. Vid slutet av slaget rör sig sliden F åt höger och stänger porten l. Kolven vänder och komprimerar nu blandningen till strax före "övre" dödpunkt.

I högra bilden syns hur tändlågan b, som brinner hela tiden, nu antänder den gas som strömmar till kammaren h från kanalen o, varvid den så kallade slidlågan tänds. Slidlågan medföljer nu sliden åt höger och hålls brinnande även sedan hela öppningen n passerats. Under slidens fortsatta rörelse åt höger stängs kammeren h, med tändlågan, i båda ändar. Omedelbart därefter kommer kammaren med den brinnande tändlågan i förbindelse med porten l varvid den komprimerade gas/luftblandningen i cylindern antänds och arbetsslaget påbörjas.

Det maximala varvtal som kunde erhållas med dessa motorer var ca 200 rpm. Detta på grund av den tid som åtgick för att ventilera öppningen h och åter tända slidlågan som slocknade efter varje explosion.

Flamtändningen användes även på licenstillverkade Crossley-motorer fram till år 1888 då man bytte till glödrörständning.